Figur. Receptbelagda läkemedel mot smärta. Förändring under 90 dagar före och efter första vårdtillfället. Skillnaden i förändring över tid var statistiskt signifikant.
Efter integrativ vård mot smärta på Vidarkliniken halverades förskrivningen av smärtläkemedel för de patienter som vårdats. Patienter i vanlig sjukvård däremot nästan dubblerade sin användning. Det visar en unik studie publicerad i den ansedda tidskriften PLOS One. Överläkare Hans Johansson, Södertälje sjukhus menar att studien är intressant och viktig.
Studien har gjorts av forskare anknutna till I C – The Integrative Care Science Center, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Samueli Institute i USA samt universiteten i Coburg och Bad Tölz, Tyskland. Den publiceras i PLOS, en internationell vetenskaplig tidskrift med högt anseende.
Berör hundratusentals i Sverige
Smärta berör i olika grad över en halv miljon människor i Sverige med ett högt pris i mänskligt lidande och åtskilliga tiotals miljarder kronor i uppskattade totala samhällskostnader.
För första gången har forskare jämfört trenderna för läkemedelsförskrivning och kostnader över tid för patienter i konventionell respektive integrativ vård. I det här fallet handlar det om integrativ vård på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna, fem mil söder om Stockholm.
Patienterna led alla av smärta. Det är en så kallad registerstudie, som bygger på data från Stockholms Läns Landsting och Socialstyrelsens läkemedelsregister. Studien delfinansieras av ideella stiftelser i fyra länder. Varken finansiärerna eller Vidarkliniken har haft något inflytande över studiens genomförande.
Mättes vid upprepade tillfällen
I studien ingick 213 kvinnor på Vidarkliniken och 1050 matchade kontrollpatienter inom den vanliga vården inom Stockholms Läns Landsting, totalt 1263 patienter.
Patienternas intag av smärtlindrande receptbelagda läkemedel uppmättes vid 90 dagar och 180 dagar före respektive efter första vårdtillfället. De som fick integrativ antroposofisk vård hade halverat sin förskrivning 90 dagar efter första vårdtillfället, medan patienterna som fått vanlig vård tog nästan dubbelt så mycket smärtläkemedel efter 90 dagar. Vid 180 dagar var skillnaderna mellan grupperna ännu större.
Signifikanta skillnader
En av forskarna bakom studien är docent Torkel Falkenberg, tillika verksamhetschef på I C. Han kommenterar:
– Det handlar om signifikanta skillnader mellan grupperna, som dessutom ökade över tid, precis som graferna visar. Före vårdinsatserna uppvisade patientgrupperna däremot inga signifikanta skillnader i förskrivning. Samtidigt verkar även antalet återbesök inom slutenvården vara lägre för smärtpatienter som fått integrativ vård hos Vidarkliniken. Vi har i tidigare undersökningar visat att livskvalitet och smärta förbättrats för smärtpatienter efter integrativ vård. Det talar för att dessa patienter har fått ett minskat behov av både smärtstillande läkemedel och viss typ av sjukvård.
Stämmer med landstingspolicy
Studieresultaten stämmer väl överens med policyn inom exempelvis Stockholms Läns Landsting. På det evidensbaserade beslutsstödet Viss hemsida heter det exempelvis: ” Det bör betonas att den farmakologiska delen av behandlingen har en begränsad roll vid långvarig smärta i flertalet fall.”
De uppmätta skillnaderna i förskrivning antyder att det finns pengar att spara vad gäller smärtpatienter. Det gäller såväl på läkemedel som kanske även kostnader för sjukvård, sjukskrivningar och produktionsbortfall. Det får framtida studier undersöka.
“Vi har en del att lära”
Överläkare Hans Johansson, specialist i geriatrik och smärtlindring med fördjupad kunskap i palliativ medicin vid Södertälje Sjukhus har inte varit involverad i studien och ger en oberoende kommentar.
Johansson menar att den retrospektiva (bakåtblickande) studien är intressant och viktig eftersom läkemedelsterapi har en begränsad plats i behandlingen av långvarig smärta.
– Andra behandlingsstrategier och terapier är nödvändiga och måste utvecklas för att lindra alltför många människors alltför stora smärtlidande, och där har vi en del att lära av den integrativa vården.
Prospektiva studier behövs
Det behövs också kompletterande prospektiva (framåtblickande) kliniska prövningar, menar Hans Johansson. Sådana studier gör det möjligt att åstadkomma en ännu gedignare matchning (sammanpassning) av de patientgrupper som jämförs.
Det kan exempelvis röra sig om att grupperna kan matchas bättre vad gäller patientens preferenser, i vilken utsträckning som patienterna vårdas i slutenvård eller öppenvård, och vilka vårdinslag som förekommit. Hans Johansson ser också gärna mer forskning som belyser tänkbara mekanismer bakom resultaten.
David Finer
Källa:
Sundberg T, Petzold M, Kohls N, Falkenberg T. Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain – A Case-Control Study. PLOS One. Published: May 14, 2014. DOI: 10.1371/journal.pone.0096717. PDF
Etiketter: analgetika, antroposofisk integrativ vård, Bad Tölzuniversitetet, Coburguniversitetet, evidens, Farmakologisk behandling, geriatrik, hälso- och sjukvård, Hälsoekonomi, Hans Johansson, I C, integrativ vård, integrative care science center, Karolinska Insitutet, läkemedel, matchning, Max Petzold, mekanismer, Niko Kohls, öppenvård, palliativ medicin, PLOS ONE, Policy, prospektiv, register, registerstudie, retrospektiv, Samueli Institute, Signikant, sjukskrivning, slutenvård, smärta, smärtlindring, Socialstytrelsens läkemedelsregister, Södertälje sjukhus, Statistisk signifikans, Stockholms läns landsting, Tobias Sundberg, Torkel Falkenberg, Vidarkliniken, Viss.nu
[…] Integrativ vård halverade behov av smärtläkemedel […]