Integrative Care
Forskningsnytt

Behandlares gruppkänsla nyckel till integrativ vård

9 april, 2015 av David Finer

En gruppidentitet mellan konventionella och komplementära behandlare är en viktig framgångsfaktor för integrativ vård i praktiken. Det visar en studie av Susanne Andermo och medarbetare, Karolinska Institutet och I C.

År 2010 försvarade Tobias Sundberg, I C och Karolinska Institutet sin avhandling kring ett integrerat vårdprojekt inom primärvården i Stockholm. Forskningsprojektet var en randomiserad kontrollerad studie där patienter med rygg- och nackvärk bedömdes och behandlades av ett team med kompetens inom både den konventionella skolmedicinen och komplementära terapier. Gruppen bestod av en allmänläkare samt terapeuter inom massageterapi, naprapati, akupunktur, shiatsu och qigong.

Framgångsrikt projekt
Avhandlingen visade att pilotprojektet var framgångsrikt och lärorikt på flera sätt. Bland annat rapporterade den grupp av patienter som fick integrerad vård ett minskat behov av smärtstillande läkemedel.

Men hur fungerade kommunikationen inom det integrativa teamet i praktiken? Det har Susanne Andermo, Tobias Sundberg och medarbetare studerat med hjälp av diskursanalys. Studien publiceras på PLoS One och är fritt tillgänglig (open access, se länk nedan).

Biomedicinen dominerar
Integrerade samarbetsprojekt inom vården har genomförts i flera länder men nästan bara i försöks- eller forskningssyfte. Reguljär integrativ vård är fortfarande en utopi i Sverige, liksom i många andra västländer.

Forskningslitteraturen visar att integrationen av olika synsätt och tolkningsföreträden oftast inte fungerar så bra. Ett av synsätten – det biomedicinska paradigmet – brukar dominera. Den konventionella eller skolmedicinska vårdpersonalens syn på sjukdom och bot slår igenom. Det blir inget riktigt integrativt samarbete mellan terapeuterna kring patienten, inget gemensamt ägande av vårdprocessen med givande och tagande.

Språklig positionsanalys
Syftet med den aktuella kommunikationsstudien var att studera utvecklingen av vårdsamarbetet och samverkan mellan de deltagande behandlarna. Studien fokuserade på 15 behandlingskonferenser, där behandlarna diskuterade patienter med smärtor i rygg och nacke. Diskursanalysen innebar en tonvikt på hur de deltagande vårdgivarna med hjälp av språkliga medel positionerade sig i förhållande till varandra.

Resultaten visade att deltagarna rörde sig bort från sina individuella positioner och gradvis antog en integrerad gruppidentitet. Gruppkänslan bidrog till att teamet kunde komma fram till konsensusbeslut om patienternas behandling i en jämställd, icke-hierarkisk process. I den processen kunde teamet också identifiera begränsningar och problem i samarbetet. Vidare kunde man också utnyttja synergieffekter i samarbetet och utveckla en gemensam vision för hur integrativ vård kan bedrivas.

Vårdreform behövs
Artikelförfattarna konstaterar att det svenska medikolegala ramverket (lagstiftningen kring medicinen) för att bedriva vård i Sverige behöver reformeras för att en hållbar integrativ vård ska kunna förverkligas i framtiden.

Diskursananalysen påvisade också betydelsen av sammanhanget – kontexten –för samarbetet mellan behandlarna. Fortsatt forskning krävs för att studera hur legala, sociala, historiska och politiska faktorer påverkar samarbetet och tillgången till integrativ vård, anser författarna.

David Finer

Läs mer

Susanne Andermo, Tobias Sundberg, Christina Forsberg, Torkel Falkenberg. Capitalizing on Synergies—A Discourse Analysis of the Process of Collaboration Among Providers of Integrative Health Care. PLoS One. 2015; 10(3): e0122125. Published online 2015 Mar 20. doi:  10.1371/journal.pone.0122125

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer inaktiverade.