Integrative Care
Forskningsnytt

Vården tar en kul tur för hälsan

20 februari, 2014 av David Finer

Kultur är bra för hälsan. Patienter med stress, smärta och andra besvär mår bättre av dans, musik, bild, teater och andra kreativa aktiviteter. Nu erbjuds alla vårdcentraler i Sverige gratis material och utbildning om kultur och hälsa. Kulturhälsoboxen är ute på turné.

Kulturhälsoboxen lanserades i slutet av januari. Den innehåller sex små böcker om kultur och hälsa. Ämnena är film/bild, dans, teater, musik, och ”stillhet” (stillhet, mindfulness, kontemplation). Härtill kommer en bok med resultat från forskningsprojektet Kulturpaletten på vårdcentraler.

Varje bok innehåller bidrag av flera forskare och praktiker, bland andra I C-medarbetarna Johanna Hök och Torkel Falkenberg (se närmare innehållsbeskrivning nedan). Här sammanfattas den växande forskningen om och erfarenheterna av de skapande verksamheternas läkande och frigörande roll i hälsa och sjukdom.

Bygger på forskning
Boxen bygger på det tidigare framgångsrika forskningsprojektet Kulturpaletten, som genomfördes med stöd från Svenska PostkodLotteriet, 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Uppsala Universitet.

Kulturpalettens främsta målgrupp var utmattade kvinnor. Syftet var att med hjälp av kulturarbetare stimulera kvinnorna på ett långsiktigt och meningsfullt sätt. Utvärdering av projektet visar bland annat att samarbeten upprättats mellan kulturarbetare, näringslivet, företagshälsovård och forskare, så kallade ”kulturhälsoplattformar”.

Allmänt finns sedan flera år ett växande vetenskapligt stöd för kulturens positiva hälsoeffekter. Flera initiativ har tagits på området, också i Sverige, exempelvis Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet.

Boxen ska inspirera
Böckerna vänder sig patienter, anhöriga och vårdpersonal. Intresserade vårdcentraler kan rekvirera den gratis. Tanken är att boxen ska stå framme i väntrum på vårdcentraler och inspirera patienter, anhöriga och personal.

Forskargruppen bakom Kulturhälsoboxen är

  • Eva Bojner Horwitz, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet och Centrum för Social Hållbarhet (CSS), Karolinska Institutet (KI)
  • Christina Grape Viding, leg sjuksköterska
  • Walter Osika, kardiolog, psykiatriker, stressforskare, chef för CSS
  • Professor emeritus Töres Theorell, stressforskare

Utbildning för vårdpersonal
Personal på vårdcentraler får nu uppstartsprogram, inklusive material och utbildning. De utbildas för att kunna – tillsammans med lokala kulturarbetare – erbjuda patienterna kulturaktiviteter. En digital kulturhälsoutbildning för vården är under utveckling. Modellen har prövats med gott resultat i forskningsprojektet Kulturpaletten, som beskrivs närmare här.  

I mars-oktober ordnas seminarieserier kopplade till kultur och Kulturhälsoboxen i Göteborg, Malmö, Umeå och Stockholm.

———————————————————————————————————————————

Det här innehåller Kulturhälsoboxen:

1. Filmen förändrar
I film- och bildboken skriver

  • bildterapeuten Inger Öster om hälsostödjande bildskapande
  • läkaren Ulla Maria Anderberg om fotografins historia, visualisering och filmens användning inom medicinen,
  • psykologen Jonas Mosskin om hur film kan påverka oss till förändring
  • Eva Bojner Horwitz om känsloskattning utifrån bild och film och en metod för videotolkning som patienter också kan använda.

En patient med smärta berättar:

Under filmblocket kom jag i kontakt med känslor som jag visste fanns där men aldrig tidigare hade kopplat ihop med min smärtproblematik.

 2. Kravlös dans som terapi
I dansboken skriver:

  • historieprofessorn Eva Helen Ulvros om dansens betydelse genom tiderna
  • Anna Rosén om hur dansen kan hjälpa oss att utforska vårt personliga rörelsespråk
  • sjukgymnasten Anna Duberg om hur kravlös dansträning påverkar flickor 13-18 år som har återkommande psykosomatiska besvär
  • Eva Bojner Horwitz om den vitala danshälsoforskningen.

En 14-årig flicka berättar:

Alltså man känner sig som att man svettades ut den här gamla skiten som man kommer med från skolan eller vad det är och så öppnar det en helt ny människa inom en. Jag vet inte vad det är men så känner jag i alla fall.

3. Teater spelar roll
I teaterboken skriver:

  • Julia Romanowska, forskare vid KI, om Schibbolet, ett scenbaserat koncept som använts i ledarskapsutbildningar
  • Eva Bojer Horwitz en intervju med skådespelerskan Marie Göranzon om hur teatern kan användas som spelplats för smärtpatienter
  • skådespelarna Paula Ternström och Grynet Molvig om att spela för patienter på vårdcentraler
  • skådespelerskan/föreläsaren Lovisa Mantéus om 20 års erfarenhet av arbete med “vardagens teater”
  • litteraturprofessorn och författaren Merete Mazzarella om skrivarkurser för bland andra läkare och läkarstudenter
  • skådespelerskan Lil Terselius om att använda dikter med patienter på vårdcentraler.

Eva Bojner Horwitz berättar:

Teaterupplevelserna kunde överraska många patienter bortom deras försvar. De kunde ställa dörren på glänt till djupare delar av sig själva. Överraskningseffekten drabbade dem verkligen.

4. Musik väcker känslor
I musikboken skriver:

  • professor emeritus i psykologi Alf Gabrielsson om en studie av 1000 personers starkaste musikupplevelser
  • professor emeritus Töres Theorell om sångens och rörelsens stressdämpande effekter samt om musikens positiva effekter vid alexitymi
  • musikern Mats Liljefors om musikens förmåga att skapa delaktighet, stimulans, lust, motivering, aktivering med mera
  • sjuksköterskan Christina Grape Viding om en studie mellan stress- och smärtpåverkan hos professionella och amatörer av att sjunga
  • pianisten Giordana Castilett om röst- och bildimprovisation med patienter på vårdcentraler
  • skådespelerskan Grynet Molvig om ett tidigt musikminne.

Grynet Molvig skriver:

Min vänstra hand hittar ett ackord på ett gammalt piano som står i min farfars finrum(…) Snacka om upptäckarglädje! En ny värld öppnade sig, ett nytt språk, ett alternativ till de skrämmande, främmande orden. Ögonblicket var magiskt.

5. Stillhet förbättrar inlärning
I stillhetsboken skriver

  • forskaren Walter Osika om stillhetsövningar genom tiderna
  • kulturproducenten Camilla Sköld om mindfulness
  • psykologerna Christina Andersson och Sofia Viotti om hur kultur kan hjälpa både personal och patienter att utveckla ”compassion”, ungefär empati/medlidande
  • forskaren Cecilia Melder om hur vår existentiella grundsyn påverkar hur vi mår
  • forskaren Johanna Hök, I C och KI, om stillhetsövningar som ett hjälpmedel vid inlärning.

En patient säger:

Jag har blivit mer öppen för olika intryck och tolkningar, även på arbetsplatsen… Jag har lärt mig att det finns fler tolkningar av allting.

6. Kulturpalett ger hopp och sammanhang
I boken om projektet Kulturpaletten skriver:

  • Eva Bojner Horwitz om kulturaktiviteter i ett historiskt perspektiv
  • läkaren/stressforskares Karin Crosta Ahlforn, Peter Währborg och Walter Osika om stress, utmattning och medkänsla
  • professor Karl-Henrik Robért om att definiera och mäta social hållbarhet
  • psykologen Cecilia Stenfors om stress och hur vi kan stärka minnet
  • läkaren Gunnar Nerell om det nya området kulturmedicin
  • professor Töres Theorell om socioekonomiska aspekter på kultur och skolans roll
  • forskaren och I C-chefen Torkel Falkenberg om antroposofisk integrativ vård.

Redaktörerna skriver:

Resultaten från Kulturpaletten visar att både personal och patienter med relativt små medel har fått tillgång till något som de saknat vid vårdbemötandet – empati, hopp, känsla av ett sammanhang och tillgång till kreativitet. Nu återstår att implementera detta på ett systematiskt sätt inom vårdsystemet.

David Finer

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer inaktiverade.