– I C är precis vad vi saknat i Sverige. Vi politiker kommer att få stor användning av era resultat och ser med spänning fram emot vad ni kommer fram till. Det sade professorn och riksdagsmannen (M) Finn Bengtsson vid invigningen av IC.
Vid invigningen i United Spaces lokaler, Waterfront Building i Stockholm den 23 februari klippte Torkel Falkenberg och Johanna Hök symboliskt bandet och invigde forskningsstiftelsen I C med tillhörande hemsida.
Dopping modererade vant
Moderatorn Annika Dopping modererade vant och engagerat halvdagen med presentationer, diskussion, underhållning och mingel. Ett 50-tal företrädare för vården, politiken, forskningen och medierna deltog. På talarlistan stod ägarna, styrelsen, medarbetarna och utomstående politiker.
Professor Finn Bengtsson välkomnade initiativet med den tydliga inriktningen på integrativ medicin och ambitionen att påverka hälso- och sjukvården. Bengtsson, som är överläkare i klinisk farmakologi vid Universitetssjukhuset i Linköping och riksdagsledamot (M) med säte i socialförsäkringsutskottet har tidigare i Vidarnytt 2011 NR 2 uttalat sig för ett närmande mellan komplementär och alternativmedicin (KAM) och skolmedicin.
Utveckla analysmetoder
I sitt anförande hänvisade Finn Bengtsson flera gånger till sin vän och mentor Arvid Carlsson, Nobelpristagare i medicin eller fysiologi år 2000. Det gällde att våga stå på egna ben, tycktes Bengtsson mena.
– Låt inte de vetenskapliga metoder som används för att utvärdera skolmedicinen begränsa vilka metoder ni ska använda när ni utvärderar integrativ vård, utan utveckla också egna gedigna forskningsmetoder. Då kan också er forskning bidra väsentligt till att utveckla den skolmedicinska vården. ¹
I en framtidsvision såg riksdagsmannen, tillika professorn i klinisk farmakologi en öppning för integrativ vård.
– Jag ser en framtid där mycket av skolmedicinens inflöde kommer från andra källor som österländsk medicin med 5000 år på nacken, medan västerländsk medicin bara har drygt 100 år på nacken. Vad ger oss tolkningsföreträde för ett vetenskapsteoretiskt paradigm, där vi själva föreskriver vilka premisser som ska gälla för andra behandlingsformer, vilka vi vet mycket lite om? Det är en konstig inställning, menade Finn Bengtsson.
Stöd börjar mogna
Med på invigningen var även Finn Bengtssons partikollega Anne Marie Brodén (M), tillika ordförande i Riksdagens grupp för Kultur- och Hälsa.
Arbetet pågår över blockgränserna och med tungt stöd från flera ministrar att titta närmare på det som ligger inom det salutogena perspektivet, berättade Finn Bengtsson.
Med ett salutogent perspektiv menas en tonvikt på det som bevarar och främjar hälsan snarare än på det som framkallar sjukdom. Den salutogena modellen myntades av den amerikanske medicinske sociologen Aaron Antonovsky i ett arbete år 1979 och har fått stort genomslag inom bland annat pedagogik, vård och socialt arbete. Av central betydelse för hälsan är den enskildes känsla av sammanhang (KASAM), som innefattar känslor av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Ingen lag om patienträttigheter
Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en patienträttighetslag. Däremot har vårdgivarna och huvudmännen en rad skyldigheter gentemot befolkningen, vilka bland annat regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Men Finn Bengtsson vill gå längre.
– Vi strävar efter patienträttighetslagar. Alla miljonerna patientmöten, där det finns en nyfikenhet för komplementära metoder ska inte stoppas i dörren. Det ska finnas en skyldighet inom vården att vara öppna för pålästa patienter.
Men hur ska man samtidigt garantera patientsäkerheten? frågade Finn Bengtsson retoriskt. Svaret blev att med tiden högskolegranska KAM-utövarnas verksamhet och utveckla verktyg för kvalitetsstämpling.
Olika modeller för samarbete
Men det betyder inte att vi måste vänta på att alla KAM-utövare ska legitimera sig under socialstyrelsens domvärjo, betonade Finn Bengtsson. Här finns olika modeller för samarbete.
– Att kräva att man först ska ha en legitimation innan man kan bedriva en verksamhet är fel väg att hantera det hela. Allra bäst är naturligtvis om personer som redan har ett legitimerat sjukvårdsyrke, och därmed är underkastade Socialstyrelsens ständiga tillsyn, men också utvecklat ett intresse för någon KAM-verksamhet väljer att erbjuda sina patienter sådana möjligheter inom ramen för sin egen verksamhet. Men det går också att tillfredsställa patientsäkerheten om en KAM-utförare, som inte innehar ett legitimerat sjukvårdsyrke, i samband med sin verksamhet knyter kontakt med någon/några som innehar en sjukvårdslegitimation som då i sin tur står som garant för att patientsäkerheten för KAM-utövaren relaterar till Socialstyrelsens tillsynsansvar.
Finn Bengtsson tänker sig också i framtiden öppna ett kvalitetsregister för såväl skolmedicinsk som komplementär vård och behandling, tillgängliga för patienterna och finansierade med offentliga medel. Härigenom skulle man lättare kunna sprida kunskap om vad som är bra och dåligt, och skilja agnarna av oseriösa utövare från vetet med vetenskaplig och hälsomässig substans.
Finn Bengtsson om integrativ medicin: ”Ge legitimerade utövare mer frihet under ansvar!” Vidarnytt 2011 NR02.
¹) Behovet av ny forskningsmetodik gällande utvärdering av komplexa interventioner belyses exempelvis av forskningsartikeln av Bell et al som ni hittar bland ”Aktuella forskningsartiklar” på startsidan.
Etiketter: integrativ vård, integrative care science center, komplementär- och alternativmedicin
