– Okunskap och rädsla ligger bakom motståndet mot våra förslag. Sverige ligger minst tio år efter inom området kost och hälsa. Våra politiker måste våga sätta till mer resurser, säger dr David Stenholtz, ordförande i föreningen Läkare för framtiden i den här intervjun.
I oktober förra året bildades den svenska föreningen Läkare för framtiden. I en artikel på Dagens Nyheters debattsida beskrev föreningen sina syften. Artikeln är undertecknad av läkare, en kostexpert och en läkarstuderande, rubriken: ”Dags att momsbefria mat som är bra för folkhälsan”.
Störtflod av propaganda
Artikeln börjar med att bemöta argumentet att det skulle vara fel att lägga sig i vad folk vill äta.Vi utsätts redan för en störtflod av meddelanden kring kosten. De flesta har kommersiella avsändare och propagerar för livsmedel som är ohälsosamma, kontrar debattörerna. Dessutom bidrar dagens prissättning till att premiera ohälsosamma kostval.
Artikelförfattarna avslutar med några förslag:
Stort intresse för föreningen
Intresset för den nya föreningen och dess mål är stort, såväl hos medierna som hos allmänheten. Det politiska genomslaget återstår att se. Vi ställde några frågor till föreningens ordförande, dr David Stenholtz, specialistläkare i onkologi (cancersjukdomar) vid sjukhuset i Västerås.
Varför tror du att kosten tillmäts så liten betydelse i hälso- och sjukvården?
DS: Som med all förebyggande hälsovård satsas det för lite. Det går heller inte att ta resurser från den behandlande vården för att satsa på friska människor, det vore inte etiskt. Våra politiker måste våga sätta till mer resurser.
Vilka ser ni själva som de största hindren för att genomföra era förslag om selektiv taxering av olika livsmedel?
DS: Ett stort hinder är den okunskap som råder både bland politiker och allmänheten om kostens betydelse för hälsan. Om man tror att kosten har liten betydelse är man så klart inte benägen att stödja vårt förslag. Det andra är rädsla för kortsiktiga ekonomiska förluster. Tyvärr protesterar livsmedelsföretag gentemot alla förslag som innebär minskad konsumtion av kött och snabba kolhydrater. Det är ju på dessa produkter de tjänar mest pengar i dagsläget. Insikten att man sannolikt kan tjäna lika mycket pengar på hälsosam mat har inte riktigt slagit igenom än. I USA har man kommit längre på det området med stora livsmedelskedjor som enbart säljer hälsosam kost.
Professor emeritus vid Karolinska Institutet Stephan Rössner skrev nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter om att vi borde sluta diskutera olika kostprogram, eftersom följsamheten med alla dieter är låg. Det gällde att äta mindre och motionera mer. Han fick mycket mothugg. Vad anser ni om hans argument?
DS: Det ligger mycket i det han skriver. Jag tycker det är lite synd att kostdebattörerna de senaste årtionden så ensidigt hängt upp sig på att debattera vilken kost som ger mest viktnedgång. Vårt fokus är vilken kost och vilka livsmedel som ger mest hälsa och förebygger sjukdom bäst. En hälsosam kost leder också till en hälsosam vikt, men det är sekundärt för oss.
Vilka erfarenheter av opinionsbildning i dessa frågor finns att lära av?
Det finns en enorm erfarenhet, framförallt från USA. Sverige ligger minst tio år efter inom området kost och hälsa. Jag har för vår del regelbunden kontakt med PRCM (Physicians Committee for Responsible Medicine) och från dem får vi både tips samt en del material som vi kan översätta i tillägg till vårt eget.
Hur går det med intresset för er förening? Kan vemsomhelst bli medlem?
DS: Alla kan bli medlemmar. Intresset så här långt har varit mycket stort. Jag har föreläst för läkarkollegor, och under våren planeras fler föreläsningar för både läkare, sjuksköterskor och vårdpolitiker. Vi hoppas även att så många som möjligt tar del av materialet på vår hemsida och börjar följa oss på Facebook och Twitter.
David Finer
Etiketter: David Finer, David Stenholtz, diet, djurförsök, Förebyggande åtgärder, Hälsa, kost, Läkare för framtiden, livsmedel, näring, nutrition, PCRM, Prevention, vegan, vegetarisk, vegetarisk kost
