En nationell enkät visar för första gången att en majoritet av svenska legitimerade kirurgiska vårdutövare vill veta mer om komplementär och alternativ medicin.
Studien genomfördes 2010-2011 av leg. sjuksköterska Kristofer Bjerså och medarbetare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och publiceras i tidskriften BMC Complementary and Alternative Medicine.
Enkäten skickades till 1757 personer vid kirurgisk klinker på landets sju universitetssjukhus (svarsprocent 42 procent, 737 enkäter, varav 78 procent var kvinnor, de flesta sjuksköterskor).
Före och efter operation
Tidigare studier från olika länder, däribland Sverige, har visat på en ökad KAM-användning i befolkningen och bland legitimerad vårdpersonal. Det är vanligt att patienter som opereras använder KAM före och efter ingreppen.
Aktuella undersökningar har visat att kunskaperna om KAM bland legitimerade vårdutövare är svag, men situationen i Sverige har varit okänd.
Göteborgsforskarna ville undersöka kunskapsläget bland svensk kirurgisk personal. En tidigare publicerad kvalitativ intervjustudie med 16 deltagare hade visat på okunskap men intresse. Nu ville de också testa dessa resultat i en större kvantitativ undersökning.
Tre av fyra vill veta mer
De deltagande vårdgivarna fick själva definiera vad de menade med komplementära respektive alternativa och integrativa metoder. Som komplementära nämndes massage, manuella terapier, yoga och akupunktur. Som alternativa former räknades naturläkemedel, kosttillskott, homeopati och healing. Inga behandlingsmetoder definierades som integrativa.
Nästan samtliga (96 procent) sade sig veta föga eller ingenting om KAM, medan 69 procent ville veta mer, och 81 procent ansåg att sådan kunskap var viktig. Här har opinionen tydligen svängt kraftigt på några decennier. 1979 ansåg 52 procent av tillfrågad hälsopersonal att det inte var viktigt med sådan kunskap enligt en socialpsykiatrisk studie av Nils-Olof Jacobson.
Ville se mer forskning
I studien ansåg vidare 61 procent av de tillfrågade vårdgivarna att KAM-forskning borde få mer resurser, 73 procent var intresserade av att ta del av sådana forskningsresultat, och 28 procent kunde tänka sig att medverka i sådan forskning.
Det var ovanligt att det förekom någon kommunikation kring KAM mellan patienter och vårdpersonal enligt de svarande.
Flera svagheter i studien
Forskarna diskuterar flera metodologiska svagheter i studien, bland annat den förhållandevis låga svarsfrekvensen, oklarheter i de använda termerna för att beteckna behandlingsmetoder, samt att de som svarade kanske var mer känslomässigt engagerade i frågan (underförstått mer positivt inställda) än de som avstod.
Med dessa reservationer konstaterar forskarna att den första undersökningen av svenska legitimerade vårdutövares kunskaper och attityder till KAM visar på en tydlig kunskapstörst.
David Finer
Källor
Bjerså K, Stener Victorin E, Fagevik Olsén M. Knowledge about complementary, alternative and integrative medicine (CAM) among registered health care providers in Swedish surgical care: a national survey among university hospitals. BMC Complementary and Alternative Medicine 2012; 12:42 .
Jacobson NO: Naturläkemedel och okonventionella behandlingsmetoder: en socialpsykiatrisk undersökning av erfarenheter och attityder hos läkare och allmänhet/Naturopathic medicines and unconventional methods of treatment. Stockholm: Karolinska institutet; 1979.
Etiketter: användning, attityd, BMC Complementary and Alternative Medicin, David Finer, enkät, Göteborgs universitet, integrativ vård, kirurgi, kommunikation, komplementär- och alternativmedicin, Sahlgrenska akademin
