Integrative Care
Forskningsnytt

Lovande integrativ vård: Exempel från ICCMR 2013

11 juni, 2013 av Johanna Hök

En studie om yoga vid depression, en utbildning för vårdpersonal kring kostvanor och, patienters erfarenheter av manuella terapier inom brittisk hälso- och sjukvård. Det är tre av I C – medarbetaren Johanna Höks favoritexempel på lovande integrativ vård från den nyligen avslutade åttonde internationella kongressen för komplementär- och alternativmedicinsk forskning (ICCMR) i London. Kongressen samlade omkring 500 forskare från hela världen.

Det framstod tydligt att de vetenskapliga presentationerna och diskussionerna på den här kongressen inte längre ifrågasatte om fältet komplementär och alternativmedicin (KAM) har något att erbjuda världens hälso- och sjukvårdssystem. Frågan är snarare hur KAM kan bidra till ‘hälsa för alla’ enligt Världshälsoorganisationens millennium mål.

Därmed inte sagt att alla KAM-metoder skall omfamnas och inbegripas okritiskt av de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen. Snarare försöker bidragen på denna kongress att med vetenskapens hjälp ta reda på vad, när och hur KAM och vetenskapliga arbeten om KAM kan hjälpa beslutsfattare att ta evidensinformerade beslut inom området.

Att hitta hållbara lösningar
Kongressen hade som mål att svara på två huvudfrågor:

  •  Hur kan KAM och integrativ vård hjälpa till att tillgodose behoven hos människor med långvariga besvär och sjukdomar?
  •  Hur kan vi utveckla hållbara lösningar på hälso- och sjukvårdens problem?

Att döma av deltagarförteckningen deltog företrädare för en rad olika professioner för att svara på dessa frågor.

En mångfald discipliner
På kongressen fanns också en rad vetenskapliga discipliner representerade: farmakologi, farmakognosi, hälsoekonomi, medicin, omvårdnad, psykologi och sociologi. Det är tydligt att forskningsfältet kring KAM har blivit multi-disciplinärt och att ett flertal vetenskapliga metoder är nödvändiga för att undersöka möjligheterna med KAM och integrativ vård. Behovet av en multi-disciplinär ansats kunde vi också se i resultaten från EU projektet CAMbrella där 16 akademiska institutioner varit med och arbetat fram en strategi för framtida forskningssatsningar om KAM och integrativ vård inom EU (http://www.karger.com/Journal/Issue/257354).

Nästan 3000 översiktsartiklar publicerade
I sin plenarföreläsning beskrev professor Brian Berman vid Center för integrativ medicin, Universitetet i Maryland, School of Medicine en väg mot en hållbar lösning för KAM-forskning och information.

Professor Berman talade, tillsammans med sin kollega Eric Manheimer, om arbetet med Cochrane Collaborations KAM grupp and deras arbete med så kallade systematiska översikter av kliniska prövningar. Sedan 1996 har gruppen identifierat och publicerat översiktsartiklar kring KAM samt spridit information om dessa till allmänheten.

I april 2013 hade gruppen publicerat nästan tre tusen (2 738) översiktsartiklar relaterade till KAM inom ett stort antal hälso- och sjukdomsområden.  Gruppen arbetar också med att förbättra vetenskapliga metoder inom området samt att utbilda fler forskare och KAM utövare i forskningsmetodologi. För att läsa mer om gruppens arbete, besök Cochrane CAM Field eller Cochrane Collaboration.

Översikternas begränsningar
Samtidigt som de flesta kongressdeltagare, inklusive jag själv, underströk vikten av Cochraneöversikter, har de också vissa begränsningar, när de översätts till ett kliniskt sammanhang. Resultaten, positiva eller negativa, måste därmed tolkas med varsamhet, och de måste oftast kompletteras med studier kring hälsoekonomi, säkerhet och patientupplevelser (läs gärna också David Finers artikel ).

Tre favoritexempel
Kongressen innehöll en mångfald bidrag kring KAM/integrativ vård som hållbar lösning på långvariga symtom och sjukdomar, Men det fanns också exempel  (eller inte när exempelvis riskerna med en metod visar sig överväga dess nytta).

Det är omöjligt att här ge en överblick av alla viktiga bidrag på kongressen, så jag har valt ut tre favoritexempel, som representerar olika stadier i forskningsprocessen och olika typer av kunskapsstoff.

1. Friska doktorer- friska patienter
Professor David Eisenberg vid Harvard School of Public Health och Samueli Institute, presenterade en pågående studie med det långsiktiga målet att råda bot på dåliga kostvanor hos patienter med exempelvis diabetes.

Tillsammans med kollegor testar han en utbildning för vårdpersonal utformad utifrån kunskap inom såväl näringslära som gastronomi. Tanken är att förmå vårdgivare att själva hålla en bättre kosthållning och därigenom kunna bättre inspirera patienterna till bättre kostvanor.  

Studien omfattar 219 vårdgivare som får genomgå en 4-dagars kurs med teoretiska och praktiska lärandemoment kring kosthållning. Trots detta relativt ringa underlag drar forskarna slutsatsen att en sådan utbildning kan räcka för att påverka både vårdgivares privata och yrkesmässiga kostbeteende..

2. Manuella terapier för ländryggssmärta
Ländryggssmärta är ett annat utbrett hälsoproblem i vår tid. Dr. Felicity Bishop vid universitetet i South Hampton presenterade fynd från en kvalitativ patientstudie riktlinjer för vård av ländryggssmärta, som togs fram av brittiska utvärderingsmyndigheten NICE 2009. En av huvudrekommendationerna var att alla vårdgivare bör utreda möjligheten att erbjuda manuella terapier som exempelvis kiropraktik, inklusive spinal manipulation, vid upp till 9 behandlingstillfällen över en period av 12 veckor.

Dr Bishop har genomfört 13 fokusgrupper med 75 patienter som fått vård inom den brittiska hälso- och sjukvården sedan de nya riktlinjerna implementerades. Hennes resultat belyser variationen i patienters erfarenheter och åsikter kring alla behandlingar som erbjuds inom systemet. Det visar sig exempelvis att människor är villiga att pröva många olika behandlingar, så länge de tror att de kan få smärtlindring.

Patientstudien visar också att människor tänker på samma sätt kring risker av såväl läkemedelsbehandlingar som manuella terapier, även om deras farhågor ser lite annorlunda ut. När det gäller manuella behandlingsmetoder är människor framför allt oroliga kring eventuell värk efter behandlingen, en rädsla för att manipulationen möjligen kan förvärra smärtan och ett obehag relaterat till ljudet vid manipulation. Dr Bishop konstaterar att det är viktigt för alla vårdgivare att vara medvetna om människors vilja att pröva olika metoder, liksom deras farhågor kring dessa.

3. Yoga mot depression
Dr. Holger Cramer och kollegor från universitetet Duisburg-Essengenomförde en systematisk översikt av publicerade artiklar om yoga vid depression. Totalt inkluderades 11 randomiserade kontrollerade studier med 527 deltagare. Slutsatsen blev att det finns måttligt stöd för att yoga minskar depressiva symptom på kort sikt. Stödet var starkast för yoga som omfattade meditation som ett viktigt inslag.

Ingen av studierna nämnde eller diskuterade eventuella risker med yoga vid depression, något som forskarna rekommenderade i framtida studier..

KAM lär oss mycket
Kongressen innehöll också många intressanta arbeten kring patient-vårdgivare relationen, placeboeffekten (eller hellre “the meaning response”) och vikten av kontextuella faktorer för läkandet, exempelvis miljön.

Tyngdpunkten i bidragen är kanske den viktigaste trenden –  forskning som fokuserar mindre på effekter av specifika metoder och mer på vad integrativ vård och KAM kan lära oss om läkande och helande i stort. Det verkar vara mycket vi har att lära här.

Några aspekter av sådant som återstår att upptäcka diskuterades på seminariet “Using and receiving placebos in clinical practice: patients’ and doctors perspectives” som organiserades av Professor George Lewith, Jeremy Howick, Felicity Bishop and Michael Hyland från universitetet i Southampton, Oxford universitet och, universitetet i Plymouth.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften PLOSOne, drar Howick och hans kollegor (2013) slutsatsen att placeboeffekten och explicita behandlingar ofta har liknande effektmått. Därmed anser de att en placebobehandling med motsvarande effekt skulle kunna vara patienter till nytta antingen som enda behandling (exempelvis i brist på annan känd effektiv behandling) eller som en del av en sammansatt behandlingsstrategi. Detta väcker mycket intressanta tankar som förtjänar en separat, framtida diskussion.

Johanna Hök

 

LÄS MER:

Alla kongressens abstract kan läsas här.

http://www.karger.com/Journal/Issue/259791

Cochrane CAM field

http://www.compmed.umm.edu/cochrane_about.asp

Cochrane CAM summaries

http://summaries.cochrane.org/search/site/complementary%20therapieshttp://www.compmed.umm.edu/cochrane_reviews.asp

 

Publicerade artiklar som refereras till i texten

Eisenberg, David M., et al. ”Enhancing Medical Education to Address Obesity:“See One. Taste One. Cook One. Teach One.”.” JAMA internal medicine (2013): 1-3.

Howick, Jeremy, et al. ”Are Treatments More Effective than Placebos? A Systematic Review and Meta-Analysis.” PloS one 8.5 (2013): e62599.

 

 

 

 


Kommentarer inaktiverade.