Kostråd kommer och går men ett råd består: ät en medelhavsliknande kost för en bättre hälsa. Det berättade Mai-Lis Hellénius, överläkare och livsstilsprofessor på Karolinska Institutet i samtal med I C: s medarbetare Johanna Hök.
I C publicerade nyligen ett referat från en studie som visade att vegetarisk kost minskade människors risk för ischemisk hjärtsjukdom med hela 32 procent jämfört med risken för dem som åt kött och fisk (https://www.integrativecare.se/kraftigt-sankt-hjartrisk-med-vegetarisk-kost-3039).
Johanna Hök blev nyfiken på om kostråden anpassats efter dessa och andra aktuella rön och kontaktade Mai-Lis Hellénius, överläkare och sedan 2006 ’livsstilsprofessor’ på livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken, Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hon har under 35 års tid intresserat sig för hur livsstilen – framför allt kost och motion – påverkar hälsan.
Medelhavslik kost för hälsan
Mai-Lis Hellénius menar att forskningen ger en relativt entydig bild när det gäller betydelsen av våra matvanor för vår hälsa: tillsammans med andra livsstilsfaktorer som exempelvis graden av fysisk aktivitet, har kosten en avgörande betydelse.
Det mesta av dagens forskning pekar på att vi bör äta en kost, som liknar den som man äter kring Medelhavet, men anpassad efter våra nordiska förhållanden. En ”medelhavslik” kost.
– Vi bör äta mycket av omättat och lite av mättat fett, rikligt med bönor och andra baljväxter, grönsaker och frukt, nötter, spannmål samt mycket fisk och skaldjur. En sådan kost förebygger hjärt-kärl sjukdom liksom andra sjukdomar som cancer och demens, säger Mai-Lis Hellénius.
Modedieter i media
Jag frågar den svenska livstilsprofessorn vad hon tycker om studien av Crowe och medarbetare, som påvisade en kraftigt reducerad risk för ischemisk hjärtsjukdom hos vegetarianer jämfört med den hos människor som åt kött och fisk.
– Det är en mycket välgjord studie, vars resultat stämmer väl överens med tidigare liknande forskning från andra länder som Spanien, USA och Australien, säger hon.
Hon är dock förvånad över att dessa studier inte bevakas mer av media givet forskningsresultatens potentiella betydelse för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Hon tycker istället att olika “modedieter” med sämre vetenskapligt underlag får orättvist mycket medialt utrymme. Men samtidigt tror hon att det ligger i sakens natur.
– Det är för många människor mer lockande att prova någon specialkost istället för att följa en mer traditionell kosthållning.
Utrymme för individanpassning
Forskning visar att en anledning till att människor tilltalas av olika “modedieter” är att de uppfattar dessa som mer individanpassade jämfört med generella råd från myndigheter, exempelvis Livsmedelsverkets kostråd. Jag frågar därför hur mycket det går att individanpassa de riktlinjer Mai-Lis Hellénius förespråkar kring en medelhavslik kost.
– Med erfarenhet som kliniskt verksam läkare går det alldeles utmärkt att individanpassa dagens råd efter exempelvis livsstil, ärftlighetsfaktorer, blodtryck, blodfetter, blodsocker m.m.
Äter vi enligt den kunskap som finns idag?
– Både ja och nej. Generellt har Sverige varit känt för att vara bra på att föra ut kostråd till befolkningen. Detta visade sig positivt i form av sjunkande siffror för antal insjuknade i hjärt-kärlsjukdom under åttio- och nittitalen, säger Mai-Lis Hellénius.
Men de positiva trenderna från den tiden verkar tyvärr delvis ha vänt under senare år, något som oroar livsstilsprofessorn.
– I Socialstyrelsens senaste statistik kunde vi exempelvis se att hjärt-kärlsjukdom delvis ökar hos unga kvinnor och män med kort utbildning. Det beror delvis på att vi svenskar under senare år har varit alltför fokuserade på att minska på sockret medan vi äter allt mer mättat fett, fortsätter Hellénius. Hon menar också att kombinationen stillasittande livsstil, övervikt och en tillbakagång till en kost med mera animaliska fetter och proteiner är en särskilt farlig kombination.
Uppdaterade rekommendationer
Som ett resultat av 100 experters arbete i tre år kommer i höst nya nordiska kostrekommendationer. Men de är inte särskilt omvälvande jämfört med Livsmedelsverkets tidigare råd. I princip handlar det om förfinade råd baserat på de äldre, utifrån den nuvarande vetenskapliga kunskapen, avslutar Mai-Lis Hellénius.
I C återkommer i höst och berättar mer om de nya kostrekommendationerna.
Johanna Hök
Läs mer
Hellénius ML. Sund livsstil skyddar hjärta-kärl. Det vet vi! (Serie: Tema livsstil och hälsa: hjärta-kärl) Läkartidningen 2012 nr 36 sid 1532-3.
