Existentiell hälsa är en grundbult i all hälsa och därmed i integrativ vård enligt religionspsykologen Cecilia Melders forskning. Melder var en av talarna på en tvådagarskonferens till minne av den danske filosofen Sören Kierkegaard i Stockholm nyligen.
Den existentiella hälsodimensionen – som handlar om livets mening – har aldrig fått genomslag vare sig politiskt eller praktiskt, i hälso- och sjukvårdsarbetet. Detta trots dess ökande betydelse för fysisk, psykisk och social hälsa, och – kan tilläggas – integrativ vård. Om den existentiella dimensionen handlar Cecilia Melders doktorsavhandling ”Vilsenhetens epidemiologi: en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa” från 2011.
Tre perspektiv
Samtidigt saknas forskning på området. För avhandlingen gjorde Melder en pilotstudie i en församling i Vällingby med enkäter och intervjuer kring hur hälsans existentiella dimension påverkar personens självskattade hälsa och livskvalitet. Studien utgår från tre övergripande perspektiv – hälsa med en existentiell dimension, folkhälsa utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv och objektrelationsteori.
Starka samband
Resultaten visat att personer med hög grad av existentiell hälsa uppger högre grad av självskattad hälsa, än personer med lägre grad av existentiell hälsa. Likaså finns ett samband mellan existentiell hälsa och den sammantagna skattningen av hur personerna mår och hur nöjda de är med sin hälsa. Det finns alltså starka samband mellan fysisk, social, miljömässig och existentiell hälsa.
Fysiologiska förändringar
Intressant är också att de som upplever en hög existentiell hälsa, enligt Cecilia Melders föreläsning på konferensen, även har fysiologiska förändringar i form av exempelvis ökad CD4-cellsaktivitet, och svarar bättre på läkemedel.
Existentiell hälsa mättes med hjälp av ett frågeformulär med åtta dimensioner, som utvecklats av Världshälsoorganisationen WHO och testats i 18 länder. Formuläret ska mäta i vilken utsträckning som intervjupersonen upplever:
– Hopp och optimism
– Helhet och integration
– Inre harmoni
– Andlig samhörighet
– Andlig styrka
– Personlig tro
– Förundran
– Livsmening
Tvådagarskonferens kring Kierkegaard
Cecilia Melder deltog nyligen i en tvådagarskonferens i Adolf Fredriks församlingslokaler i Stockholm i samband med 200-årsjubiléet av den danske filosofen Sören Kierkegaards födelse. Kierkegaard uppmärksammas i år på olika sätt runtom i världen, bland annat i Norden och USA.
Initiativtagare var prästen Ted Harris, som skrivit sin doktorsavhandling om den danske filosofen och även medverkat till att popularisera honom genom böcker som ”Konsten att leva innerligt”, skriven tillsammans med författaren/ journalisten Ann Lagerström.
Subjektiviteten som sanning
Samtidigt som varumärkesodling är mantrat inom affärsvärld, populärkultur och sociala medier, domineras samhället av rationalitet och objektivitet. Att vara subjektiv har nästan blivit suspekt.
Som en del av en större motreaktion i samhället kan man kanske beteckna renässansen för Kierkegaard, som bland skrev annat att ”subjektiviteten är sanningen”, och att ”det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna den idé för vilken jag vill leva och dö.”
Följa sin inre kompass
Livets mening är enligt den danske filosofen att följa sin inre kompass, etiskt, samhällstillvänt och andligt upplyst.
Trots sin korta levnadsbana 1813-1855 hann Kierkegaard skriva ett 40-tal böcker och uppemot 8000 dagboksblad. Han anses som en av grundarna till existentialismen och har också haft en stark påverkan inom teologi, filosofi och diktkonst.
I C kommer att berätta mer om tvådagarskonferensen kring Kierkegaard i kommande artiklar.
Läs mer
Melder C. Vilsenhetens epidemiologi: en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, teologiska institutionen, 2011
David Finer
Fanny Airosa
Etiketter: Ann Lagerström, Cecilia Melder, David Finer, existentiell, Fanny Airosa, Hälsa, integrativ vård, Kierkegaard, läkemedel, livskvalitet, Ted Harris
