Integrative Care
Forskningsnytt

ECIM: Försöksperson vill få status och göra nytta

16 november, 2012 av David Finer

Hunger efter status och personliga fördelar. Men också nyfikenhet och viljan att göra något för andra. Flera motiv finns med när försökspersoner deltar i kliniska prövningar. Det visar en studie av professor George Lewith, University of Southampton och medarbetare.

Kliniska prövningar, där försökspersoner rekryteras för att prova läkemedel eller andra behandlingar, är viktiga för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Resultaten ingår ofta som tunga bitar i den evidens (bevisunderlag) som ligger till grund för myndigheters och expertgruppers prioriteringsråd. Inte minst därför är det viktigt att veta vad som kan ligga bakom att försökspersoner deltar, avstår eller avbryter behandlingar.

Inte bara rationella beslut
Man kanske skulle tro att personer fattar sina beslut enbart utifrån rationella grunder, och detta en gång för alla. Men många faktorer medverkar, och personerna formar sina övertygelser i en process över tid.

Det visar en publicerad studie, som presenterades av professor George Lewith, Southampton University på den femte europeiska integrativmedicinska konferensen i Florens, som I C rapporterat ifrån.

Studien har lett fram till en ny “teori om aktiv prövningsmedverkan”  med långtgående konsekvenser för området kliniska prövningar.

Ingick i akupunkturstudie
Egentligen ingick studien i en studie om effekten av akupunktur på patienter med höft- eller knäosteoartrit.

Av 1472 patienter som kontaktades, sade 221 ja till att ingå i studien och randomiserades till en av tre interventioner: verklig akupunktur, simulerad akupunktur (så kallad shamakupunktur) och ett placeboalternativ utan nålar kopplad till en (fejkad) elstimulator. Av 209 patienter som fullföljde studien intervjuades 27 personer, 18 kvinnor och 9 män, mellan 52 och 78 år.

Svaren kring försökspersonernas beslut att delta i kliniska prövningar indelades i tre kategorier: att fatta beslutet, att  upprätthålla beslutet och att producera ett resultat. Dessa tre kategorier sammanfattades i en kärnkategori som handlade om processen att bli övertygad.

Flera motiv för deltagande
Studien är publicerad (se nedan) och har gett upphov till en ny teori om deltagande i kliniska prövningar. Teorin anger att individer kan ha flera motiv till att delta i kliniska prövningar:

  • nyfikenhet
  • altruism (oegennytta eller osjälviskhet)
  • önskan om någon fördel för egen del
  • personliga eller andrahandserfarenheter av den studerade behandingen och
  • den status som man får som deltagare i ett forskningsprojekt.

Förhoppningar förstärks
Försökspersonerna går in i den kliniska prövningen med en övertygelse om att de kommer att tjäna något på det hela. Förhoppningarna förstärks vidare om de möts av forskare och administrativ personal, som är välkomnande och stöttande. Behandlarens status, professionalitet och intresse spelar också stor roll.

Om försökspersonen känner sig nöjd med allt detta, förstärks hens känsla av lojalitet med försöksprojektet. Hen förmår då också övervinna betydande hinder – inklusive att försöket visar sig inte innebära några fördelar för hen alls – och fullfölja prövningen.

När deltagarna sedan avrapporterar resultaten av försöken, söker de aktivt efter positiva eller negativa inslag i syfte att försvara sina övertygelser om vad studien gick ut på och deras egen roll.

Utmanar grundantagande
Studien utmanar ett av den kliniska prövningens grundläggande antaganden; att det är möjligt att skilja på specifika behandlingseffekter (som endast hänför sig till behandlingens inneboende effekter, exempelvis en läkemedelssubstans) och ospecifika behandlingseffekter (som hänför sig till symboliska och andra faktorer i inramningen och kontexten). 

Liksom andra forskare menar Lewith och medarbetare att  försökspersonernas upplevelser av och attityder till den kliniska prövningen kan påverka prövningsresultaten. I akupunkturstudien framstår det som klarlagt att de behandlingsfördelar som observerades i alla tre studiegrupperna (interventions- liksom kontrollgrupp) var beroende av kontextuella faktorer som exempelvis miljö och mellanmänskliga komponenter.

En viktig kvarstående fråga för konventionell och komplementär medicin är om forskare bör kontrollera för miljömässiga och mellanmänskliga komponenter i det terapeutiska mötet – eller avvisa dessa som bakgrundsbrus. Dessa komponenter utgör ju en integrerad del av behandlingen och en viktig bestämningsfaktor bakom behandlingsresultatet, skriver forskarna bakom studien.

David Finer

Läs mer

Scott C, Walker J, White P, Lewith G. Forging convictions: the effects of active participation in a clinical trial. Soc Sci Med. 2011 Jun;72(12):2041-8. Epub 2011 May 18.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer inaktiverade.