Att arbeta med patientens existentiella behov är inte fullt så svårt som många verkar tro, men det kräver genuin vilja och livsförståelse. Det handlar om att göra konkreta saker som hjälper patienten att finna mening i en ofta sårbar livsförändringsfas. Det menar I C medarbetaren och forskaren Maria Arman som intervjuats för Vidarklinikens senaste nyhetsbrev Vidarnytt.
Maria Arman är docent i vårdvetenskap och universitetslektor vid Karolinska Institutet, närmare bestämt Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Hon är också medarbetare på I C – The Integrative Care Science Center. Hon driver forskningsprojektet tillsammans med Albertine Ranheim, lektor vid Mälardalens Högskola, och i samverkan med personal vid Vidarkliniken. Marias forskning handlar om hur existentiell vård kan tillämpas kliniskt.
Det är en fördjupande studie som syftar till att utveckla konkreta exempel och kliniskt användbara modeller för existentiellt vårdande inom rehabiliterande vård, bland annat för cancerpatienter. Maria Armans intresse för att forska vidare om detta kommer bland annat av att en tidigare stor jämförande studie visade att livskvaliteten hos Vidarklinikens patienter var klart mer förbättrad än hos kontrollgruppen. Och inte minst att den förbättrade livskvaliteten dessutom höll i sig i en uppföljning efter ett år.
– Det är inte många interventioner som kan uppvisa en så här långsiktig effekt. Här finns en intressant potential som jag inte vill släppa, berättar Maria Arman.
Många patienter har vittnat om att de kunnat omvärdera livet, vila ut och påbörja en väg mot eget helande och läkande trots sjukdom.
Den nu pågående studien bygger på fallbeskrivningar från 65 vårdsituationer som beskrivs av vårdpersonal av alla kategorier. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla konkreta exempel och kliniskt användbara modeller eller arbetssätt för existentiellt vårdande. Resultaten kommer att presenteras under 2012 och 2013, och förhoppningsvis även bli en del av en lärobok.
Ger mening i sårbar livsförändringsfas
Existentiell vård är mer än att vara förstående och snäll i största allmänhet. Även om den existentiella vården är konkret i sina uttryck berör den frågor som handlar om livets mening, mänsklig gemenskap och ensamhet, frihet och val, kärlek, skuld, beroende, liv och död.
– I vården befinner sig patienten ofta i en sårbar livsförändringsfas, där det är avgörande åt vilket håll det hela går. Existentiell vård hjälper ofta patienter att omvärdera sin syn på livet och få kraft och vilja att gå vidare. Goda möten kan få människor att tro på att livet är något gott även i svåra situationer, säger Maria Arman.
– Det många patienter säger är att man blir sedd som människa. Existentiell vård bygger mycket på just detta, dvs att någon ser precis vad som behövs, och när det behövs, säger Maria Arman och ger exempel.
– Det kan vara att på ett lyhört sätt hantera konkreta hjälpsituationer, exempelvis att hjälpa till med hygien på ett värdigt sätt. Kroppens vård är existentiell. Eller det kan handla om att åstadkomma öppnande samtal, som i sin tur påverkar kroppen. Det kan också vara att märka när patienten vill ha ett samtal, och när han eller hon inte vill ha det.
– Det gäller för vårdpersonalen att ha förståelse för helheten ur patientens perspektiv och att vara uppmärksam på och öppen för patientens sårbarhet och värdighet.
Är existentiell vård eftersatt i vården generellt?
– Jag vill vara försiktig med att påstå det. Det finns många i vården som både vill och har förståelsen för det här. Men jag har intrycket att många tror att de här frågorna är svårare än de egentligen är och att man därför värjer sig mot dem. Existentiell vård är i själva verket bland det mest naturliga man kan ge.
De existentiella aspekterna kan dock ibland vara helt frånvarande i vården, när den blir teknisk och instrumentell, menar Maria Arman. Då är risken stor att patienten blir och känner sig som ett objekt.
– Allt det här är inte alls bara upp till de enskilda människorna i vården. Det handlar mycket om att vårdgivaren behöver ha en organisation, kultur och en människosyn som gör att de existentiella aspekterna verkligen inkluderas i vården. Genom vår forskning vill vi exemplifiera hur man kan göra och resonera kring detta.
Forskning som ger aktion direkt
En intressant aspekt på det här forskningsprojektet är också att man valt en för vården ganska ny forskningsmetod – applikationsforskning, som är en typ av aktionsforskning. Forskare arbetar i vården tillsammans med kliniskt verksamma kollegor i ett forskande team. I det här fallet tillsammans med läkare, sjuksköterskor och terapeuter i ett team på 12 personer. Det ger bland annat en direkt kompetensutveckling för personalen och gör också att resultaten kan tillämpas omedelbart.
– Det är ett sätt att forska som är bra för vården, och det uppskattas av medarbetarna. Annars är ju ett vanligt problem inom forskning att man inte når ut till vården. På det här sättet får vi forskare också in de kliniska aspekterna direkt, vilket är nyttigt för oss.
Det som kommer fram ur den nu pågående forskningen stämmer väl med tidigare studier i Maria Armans forskningsprogram, I patientens värld, vars syfte är att både förstå och lindra lidandet i patientens värld.
– Jag hoppas att andra i vården kan ta till sig av resultaten. Det måste då börja med en egen vilja att arbeta i riktning mot att patienten känner sig mer sedd. Då kan det bli riktlinjer.
Etiketter: aktionsforskning, Albertine Ranheim, applikationsforskning, beroende, cancer, död, ensamhet, existentiell vård, förändring, Forskning, frihet, gemenskap, I C, integrative care science center, Johanna Hök, kärlek, livskvalitet, Maria Arman, skuld, Vidarkliniken, Vidarnytt
[…] http://www.integrativecare.se/forskning-ska-ge-arbetssatt-for-existentiell-vard-1902 […]